Umeås tätortsnära landsbygd lockar

När många väljer att bo på landsbygden väljer man oftast platser och tätorter som har service som skolor, affärer och bra kommunikationsmöjligheter. När det nu blir en station på Norrbotniabanan i Sävar får det en väldig betydelse för Sävars framtid och stärker Sävars roll som centralort. Förtätning av staden, tätorters och landsbygdens utveckling hänger ihop och ger draghjälp åt varandra.

– Vi har en tämligen välmående landsbygd. Det är viktigt att ta tillvara landsbygdens och byarnas särskilda kvaliteter och även skapa möjligheter både för dem som bor och dem som vill bosätta sig här. Tätorter och byar på landsbygden fyller en viktig roll för att erbjuda bland annat småhusboende som många efterfrågar, säger Annika Myrén.

Ny bebyggelse bör komplettera befintlig i orterna på landsbygden och i första hand lokaliseras till orter vid de kollektivtrafikstråk som finns i dag. Det ger ökat underlag till service och kollektivtrafik och ger livskraftiga byar. I scenariot för 200 000 invånare pekas stråk ut med orter som redan i dag har en stark utveckling och i många fall både skola och affär med potential att utvecklas vidare. Stråken kan liknas vid pärlband där byar knyts samman med regional busstrafik och målet är hållbar utveckling. Centralorterna Holmsund, Obbola, Hörnefors och Sävar kan mer än fördubbla sin befolkning på lång sikt.

– I Umeå kommun finns ingen glesbygd, men däremot det som kallas tätortsnära landsbygd. Det blir en balans mellan att stärka den bebyggelseutveckling som sker lokalt och samtidigt skapa ett hållbart resande och stärka och bygga på befintlig struktur, säger Annika Myrén.

Landsbygdsutveckling behöver komma lika mycket från gräsrotsnivå som ovanifrån, ett samspel för hur framtiden ska utformas. Stöckebygdens utveckling är exempel på det. Här finns ett enormt engagemang och en bra dialog med Umeå kommun, företagare och lokala matproducenter.

– Vi arbetar för hållbar landsbygdsutveckling och målet är att göra Stöckebygden till en ännu mer attraktiv plats att bo på, leva och verka i, säger Maria Bergsten, engagerad projektledare för Stöckebygdens utveckling, bildad som ekonomisk förening.

Föreningen bildades för drygt två år sedan och har fått stöd av bland annat Umeå kommun, Tillväxtverket, Jordbruksverket och Vinnova.

Just nu arbetas det intensivt för att få allt klart med det aktivitetshus som Stöckeborna arbetar för. Det ska bli en attraktiv samlingspunkt för boende, verksamma och besökare i Stöcke och kringliggande byar som tillsammans har cirka 2 800 invånare. Huset ska bli en tillgänglig och flexibel anläggning med funktioner för kommersiell service som kafé och butik för dagligvaror. Där ska också finnas en fullstor idrottshall, gym och en mindre multihall.

Kostnaderna är beräknade till 33 miljoner kronor och föreningen har själva lyckats få ihop nästan hälften i dagsläget. Men, först måste detaljplanen bli klar.

– Vi har gjort noggranna ekonomiska analyser och kartlagt situationen i Stöcke och byarna här omkring och bland annat kommit fram till att nästan alla intjänade pengar i området spenderas någon annanstans än här, så visst finns det möjligheter för oss bli mer attraktiva.

– Vi vill kunna bygga, verka och ha livet här, och inte alltid behöva åka in till Umeå, säger Maria Bergsten.